Lilla familjen på äventyr.Jag står på balkongen till den möblerade lägenheten vi bor i och blickar ut över utsikten. Svindlande höga bergstoppar, fläckvis doppade i snö. Dagens sista solstrålar träffar några av dem och sprider ett gyllene ljus. Det är sådana naturögonblick som kan få det att liksom pirra till i mig, och det här är inget undantag. En av livets stora kickar är att bli hänförd av naturen. För mig blir det nästan lite religiöst, som en påminnelse om att magiska saker sker runt omkring oss hela tiden, bara vi väljer att öppna ögonen för dem. Jag tänker osökt på ett citat ur "Wild" av Cheryl Strayed:“There's always a sunrise and always a sunset and it's up to you to choose to be there for it,' said my mother. 'Put yourself in the way of beauty.” Utsikt från vår balkong.Den första tiden här i Chamonix har varit lite av en upptäckarfas. Hur funkar allt? Vad har vi ens för adress? Var för vi våra sopor? Hur återvinner man här? Vad ska vi laga för mat (allt man är van vid att köpa hemma finns ju inte här!). Man känner sig lite som en turist blandat med en Alien. Jag tänker ofta att det är skönt att vi ska vara här i några månader, det finns så mycket att se, prova och uppleva. Jag hade varit stressad om det bara gällde någon vecka, som när man är på semester. Men nu har vi gott om tid!Hittills har jag lärt mig att plastpåsar är förbjudna, men däremot återvinns plast tillsammans med kartong, papper och pantburkar (?).De har heller inga osthyvlar här, vilket är lite lustigt med tanke på the amount of cheese som finns att köpa i butikerna. Hur kan ett sånt ost-land inte ha en osthyvel? Någon måste revolutionera fransmännens liv!Hittills har jag förresten vågat beställa en glass med hallonsmak på franska, jag var nöjd hela dagen efter den bragden! Uppe på Passy de JouxVi har varit på en längre utflykt, egentligen är det inte långt bort men de kringelikrokiga vägarna gör att 2 mil tar närmre en timme att köra (!). Serafina blev åksjuk i bilen på vägen upp och jag förstår verkligen henne, själv kan jag sitta med dödsångest i passagerarsätet för fransmännen kör bilar som vettvillingar och de där smala vägarna upp på bergen är inte roliga. Men upp kom vi! Och belönades med en sån här utsikt.Jag har också hunnit vara till två second hand-butiker, och ska till min favorit idag. Inlägg om det kommer inom kort!
