Årets sista "soluppgång" över Narvik. Här är det för tillfället polarnatt och solen stiger inte över horisonten.Jag ger år 2024:s sista "soluppgång" i bilder (det är polarnatt här i Narvik nu och solen når inte över horisonten, men det blir ju ljust i några timmar ändå!) och istället för en årssammanfattning, som jag helt enkelt inte orkat mig på (hej trötta mellandagar!) så kommer här en lista med vad jag tar med mig från året som gått. I lärdomar.Mina gränser är till för mig själv och behöver inte vara bekväma för digAtt lära sig att säga nej, sätta gränser och vara tydlig och kommunicera när något skaver eller har sårat dig är viktigt. Även om det kan betyda att det inte kommer vara bekvämt eller kanske tas emot positivt av andra. Du kan aldrig kontrollera hur någon annan reagerar på dina gränser, men kom ihåg att de är till för dig och du sätter dem av en anledning.Stäng dörren helt istället för att göra något halvhjärtatEfter många år som parhäst i företaget Re-Wild som jag har drivit med min vän Therese så har jag valt att lämna. Inte för att det inte har gått bra, inte för att vi på nåt sätt är osams. Vi hade vår storhetstid och de åren då vi båda lade ner all vår tid på Re-Wild var fantastiska! Men när andra uppdrag och åtaganden vid sidan av har tagit mer och mer plats så har glädjen och tiden till att jobba med Re-Wild blivit mindre för mig. Det kändes naturligt att stänga dörren helt än att göra något halvhjärtat. Halvhjärtat är verkligen inte min grej. Men jag är övertygad om att jag och Therese kommer att hitta på andra roliga grejer och spännande projekt ihop i framtiden! Jävlar vad jag växer i det obekväma!Som ni säkert redan vet, så har jag varit själv (och kommer ännu att vara det till mars) i Tornedalen med barn, hundar, livspussel och jobb medan Isak varit i Norge p.g.a sin hockeykarriär. Ett beslut jag tog för att jag längtade nåt enormt efter att ha min bas i Tornedalen igen. Det har både varit årets sämsta p.g.a att vi har saknat ihjäl oss efter varann och för att det stundvis har varit tungrott, men samtidigt har det varit ett av årets bästa beslut: för att jag utmanade rädslorna och vågade vara i det obekväma och lyssna på min inre längtan. Man växer något oerhört av att våga vara i det obekväma ibland.Vad jag vill och behöver får vara föränderligtDet är lätt att fastna i sin egen mentala fälla i att bli förvånad över att det man en gång ville, drömde om, längtade efter eller behövde kan förändras med tiden. Som om man inte ger det tillåtelse till att ändras. Ibland envisas vi vid att hålla fast vid det, också helt i onödan. Man får ändra sig och man får ändra sig igen!Be om mer hjälp!Är vi inte generellt väldigt dåliga på att be om hjälp? Jag har verkligen insett att jag är så sjukt envis ibland. Helt i onödan. Och istället för att be om hjälp kan jag bli low-key sur för att folk inte fattar att erbjuda hjälp. Hallå eller! Det är ju helt fel väg att gå. Be. Om. Mer. Hjälp. För en sak är säker: folk blir ofta glada när de kan vara till hjälp! Folk älskar att hjälpa till, men man måste ju faktiskt våga fråga! En av mina favoritbilder från 2024, och lätt 2024:s bästa dag! Vårt bröllop <3Mitt lyckligaste jag är när jag är med min familjNä, det är inte raketforskning eller nåt jag inte vetat tidigare. Men det blir extra påtagligt när vi har fått sakna varandra så mycket som har gjort i år. Oavsett var, när eller hur - det finns inget som slår tiden jag spenderar med min egen familj. Önskar mer ledig tid ihop 2025.Gott nytt år!
