Att skapa ett hem av det utrymme man har, det är enligt mig den viktigaste uppgiften man har när man ska börja inreda sitt krypin. Det ska ju faktiskt kännas som ett hem - där man kan slappna av, ha roligt, stöka, bjuda in gäster, låta barnen leka, bli inspirerad och känna sig kreativ men också trygg och bekväm. Utan att kompromissa med fina saker! Jag är för visuellt och estetiskt lagd för att inte vilja ha fina saker. Men jag vill däremot inte ha ett museum där man inte får röra sig, eller ett vitt eller beige hem där man måste oroa sig för att råka spilla och grisa ner för det kommer jag och hela familjen absolut att göra. Sånt jag undermedvetet, eller medvetet, tänker på när jag inreder Vintage ger själ! Jag kan inte nog understryka detta. Jag gillar att jobba med gedigna material i möbler och detaljer. Äkta trä som har levt många liv, sten och mosaik, läder och textilier med patina. Jag personligen tycker att hem där allt är nytt ofta ser ganska plastiga ut och det är inget för mig.Jag blandar former! Om man har mycket "kantigt", typ möbler, behöver man få in lite andra former, exempelvis rundade mjuka som kontrast mot det hårda.Fluffiga ullmattor är alltid en bra idé."Man ska inte blanda mönster!" jo det kan man visst göra, så länge det håller sig inom samma typ av färgskala. Då kan även galna mönster passa ihop. Jag menar: kolla bara vårt vardagsrum! Hur många mönster hittar ni inte där?Allt måste inte ske på en gång, det får ta tid. Kanske också bör det ta tid för att man ska hinna känna in. Inget rum av de du ser är färdiga. Och jag vet inte om de nånsin kommer att bli det heller. Jag älskar att möblera om och varva prydnader och pinaler och kommer nog aldrig att sluta med det.Jag tröttnar inte på färg. Tvärtom."Vad vill huset?" har varit ganska avgörande för mig i många val. Jag tycker inte att man slaviskt måste följa husets årgång i inredning men jag tycker däremot att det kan vara en klok vägvisare. Ett vitt kök med köksö i marmor hade exempelvis absolut inte passat in i vårt 60-talshus.
